Jahapp eller vad säger man...
Gårdagen blev inte alls som planerat! Körde ut till fjärås som ligger på landet utanför Kungsbacka, för det första missade jag den övertäckta vägen som låg mellan åkrarna för att det blåst så mycket snö över den men min kompis gpstanten sa gång på gång att jag skulle svänga och jag trodde nog att den var dåligt uppdaterad men icke, det var ju en väg under snön som gick att köra lite sakta på..
Men ack sån tur jag hade, inte en skråma:)
När jag väl hade kommit loss och var på väg hem så körde jag förbi två bilar som låg i diket så det var inte bara jag då med andra ord!
Till slut kom jag fram och hade en jättemysig fm/dag med Angelica och hennes två små grabbar ❤ när jag åkte därifrån mitt på dagen hade jag inte föreställt mig att jag skulle få gå hem igen till Lucacis och spendera resten av dagen... Men så blev det!
Översnöad liten isbaneväg på landet fick bilen att leva sitt eget liv.., rätt ner i en snöhög/dike! Det gick ju så pass sakta så jag hann aldrig bli rädd utan bara jäkligt förvånad! Dock blev jag rädd för att jag hade förstört bilen eftersom det stod skördetröska och skrot längs halva fram och hela långsidan på bilen. Jag var helt säker på att jag repat lacken rejält!
Men ack sån tur jag hade, inte en skråma:)
Den härliga fru Lucaci kom farandes med Olle i vagnen och Charlie springandes bredvid nyfiken på bilen och grannen med traktorn som A ringt efter!
Efter 1,5h försök och med en Angelica som styrde upp gubbarnas jobb och googlade och undersökte bilen (ja hon låg nästan under bilen ett tag 😝) så var det lönlöst och bärgaren var enda utvägen... Dock med några timmars väntetid!! Men jag fick lite mer tid hos dom vilket var jättemysigt även om jag just då kände mig en aningens stressad hem till E men allt löste sig och jag kom hem på kvällen oskadd (både bil och jag)
Jag är grymt tacksam över att E inte var med för jag tror inte hon hade varit så nöjd med tillvaron men hade det varit bestämt att C skulle vara hemma från början (som egenligen skulle varit på dagis han med) så hade jag tagit med henne så det var inte långt borta att hon var med, tur i oturen verkligen!
Nästa gång jag är ute och åker i en sån här kyla och snöblåst så tar jag nog med mig resurser i bilen.
Med mina tunna tajts, skinnhandskar ingen mössa eller sjal så trodde jag nog att mina frysande skakningar skulle sätta igång en tidig förlossning haha det hade ju varit pricken över i:et lixom 😝
Så imorgon är jag utrustad och förberedd för då drar vi nämligen uppåt Dalarna för en vecka eller två!
Är så tacksam för hjälpen av herr Lucaci som tog över kommandot när bärgaregubben kom, jag fick ordinationen att stanna kvar i en varm bil vilket jag var så tacksam över.
När jag väl hade kommit loss och var på väg hem så körde jag förbi två bilar som låg i diket så det var inte bara jag då med andra ord!
